Kortsiktigt sparande i tre till sex månader ger inte lika bra avkastning som ett långsiktigt sparande över många års tid. Till att börja med är det alltid viktigt i alla typer av sparande att ha en plan. Om man varje månad har en given inkomst och fasta kostnader kan man lätt räkna ut hur mycket man kan spara per månad och vilka poster man kan skära ned på. Beroende på vilka risker man är villig att ta är en aktieportfölj med högre risk som kan ge utdelning på kort tid. Med en högre risk behöver man vara mer involverad och insatt i sin aktieportfölj för att kunna köpa och sälja aktierna när börsen skiftar. Vill man spara med mindre risk är ett fasträntekonto på banken att föredra.
Ett långsiktigt sparande startar med att man lägger undan en bestämd summa varje månad med låg risk. Börjar man att spara några hundra i månaden när man är ung dröjer har man en bra vana och grund att stå på längre fram i livet utan att behöva speciellt lägga speciellt mycket energi på sparandet. Det är viktigt att planera sitt långsiktiga sparande, när man ska använda pengarna (även kallat placeringshorisont) och vilka risker är man villig att ta. Generellt kan man säga att ju längre fram i tiden som har tänkt använda pengarna desto mer större del av sparandet bör ske i aktiefonder.
Detta är en fråga som diskuteras ofta, hur fördelas ekonomin när den är delad? Måste den delas 50/50 för att det heter delad ekonomi? Det finns egentligen inga rätt och fel i hur man delar upp ekonomin men ett råd som man verkligen ska ta med sig är att: För att leva med delad ekonomi krävs det att båda parter har en varsin egen pott med pengar att röra sig med varje månad som den andra parten inte lägger sig i. Här är tre stycken olika metoden som kanske passar dig och din partner.
Att dela 50/50 på utgifterna kring hushållet fungerar bra när båda parter ha lika stor inkomst, det fungerar däremot sämre när inkomstskillnaderna är större. Det går självklart att dela lika på utgifterna när man har olika stor inkomst även om risken för konflikt är större. Detta är dock inget alternativ för gifta par eftersom man har underhållsskyldighet mot varandra.
Om en av parterna står för 65% av inkomsten står den också för 65% av de gemensamma utgifterna. Utöver detta behåller var och en resterande pengar för sig själv. Det här alternativet fungerar bra för unga personer som flyttar ihop eller personer som träffas lite senare i livet. Fördelen är att var och en bidrar efter sin egen förmåga och det minskar risken för konflikter. En nackdel med detta sätt kan vara att om inkomsterna skiljer sig väldigt mycket får den med högre inkomst betala väldigt mycket mer per månad.
Det här alternativet är det som de flesta gifta par använder sig utav. Hushållets gemensamma inkomst läggs in på samma konto och alla utgifter betalas från detta konto. Det här är ett bra upplägg om man varit tillsammans väldigt länge och är helt trygga med varandra. En nackdel är att det blir krångligt vid eventuell skilsmässa och bodelning. Ett tips är att skriva ett äktenskapsförord så att det vid eventuell skilsmässa inte blir en ekonomisk tvist.